Oxie förr I dag · Malmö kommun
I dag · 55°32′ N 13°06′ E · Söder, Malmö

Högen vid källan.

I dag är Oxie villagator, motorväg och tåg i Malmös sydöstra kant. Men kullen som stadsdelen ligger på har burit gravhögar, en kyrka på kungens mark och ett ting. Här är historien från början.

60 mMalmös högsta naturliga punkt
1100-talKyrkan byggs på kungens mark
1967Oxie blir en del av Malmö
Sett från söder · höjden är överdriven
Börja från början
Bronsåldern

Gravar på Malmös tak

Malmös högsta naturliga punkt ligger i Oxie, och där uppe har någon begravt sina döda.

Kungshögarna är två gravhögar från bronsåldern. De ligger på en ås omkring 60 meter över havet, den högsta naturliga punkten i Malmö kommun, och syns långt över slätten. Vem som ligger där vet vi inte.

Runt omkring har arkeologer hittat spår av människor från stenåldern och framåt. Vid Kristineberg låg under yngre bronsålder och äldre järnålder en stor boplats där man bearbetade metall. Den låg nära ett stort gravfält på båda sidor om en gammal huvudväg.

Den äldsta detaljerade kartan över trakten är från 1701. Den visar ett vadställe där vägen korsar Risebergabäcken, och arkeologerna tror att vägen kan ha gått där redan under bronsåldern.

KällorSydsvensk Arkeologi, rapport 2013:31 (Riksantikvarieämbetet) · Wikipedia: Oxie · Svenska kyrkan: Oxie kyrkas historia

Fig. 1Kullen sedd snett från söder. Höjden är kraftigt överdriven för att formen ska synas. Bara toppen, 60 meter, är en uppmätt höjd; resten är schematiskt.
Vikingatiden

Ölet i Toarp

Strax utanför Oxie låg en storgård där man bryggde i stor skala.

I Toarp, en liten by vid Oxie, har arkeologer grävt fram ett tjockt lager av brända stenar från vikingatiden, ugnar och maltat korn. Malten tyder på ölbryggning. Liknande stenlager finns vid stora gårdar som Järrestad i Skåne och Lejre på Själland, där de hör ihop med produktion i stor skala och med fest och kult.

Strax intill står spåren av ett hus av Trelleborgstyp, med bågformade långväggar. Den hustypen brukar höra till samhällets översta skikt. Vid en mindre byggnad låg järnslagg, kanske från en smedja.

Toarp nämns i skrift först 1537, men gården är flera hundra år äldre. Arkeologerna frågar sig nu hur den hängde ihop med den tidiga danska kungamakten i Oxie.

KällaArkeologerna: Vikingatid och medeltid i Toarp

Trelleborgshus Brända stenar Maltat korn Slagg LÅNGVÄGG GAVEL
Fig. 2Ett hus av Trelleborgstyp, schematiskt ritat, med fynden från utgrävningen i Toarp.
1100-talet

Oxen som inte fanns

Oxie låter som oxe. Det har ingenting med saken att göra.

När namnet dyker upp i skrift på 1100-talet stavas det Oshögha. Förledet os betyder ungefär åmynning eller källsprång, platsen där vatten börjar rinna. Efterledet är hög. Oxie betyder alltså högen, eller högarna, vid källan.

Gatunamnet Oshögavägen bär fortfarande den gamla formen, och ändelsen -ie är vanlig i ortnamn i sydvästra Skåne.

Ändå fick Oxie härad en oxe i sitt sigill. Häradets sigill från 1500- och 1600-talen visar djuret, en ordlek på namnet. En oxe är helt enkelt lättare att rita än en källa.

KällorSvenska kyrkan: Oxie kyrkas historia · Hammarbacken: Om Oxie · Heraldry of the World: Oxie härad · Wikipedia: Oxie

✕ SIGILLUM · HÆRADS · OXIE ✕ SIGILLUM · HÆRADS · OXIE OSåmynning, källsprång + HÖGhög, gravhög Oshögha1100-TALET OxieI DAG
Fig. 3Häradets oxe är en ordlek. Namnet kommer från källan och högen. Sigillet är fritt ritat och ingen kopia av originalet.
1100-talet till 1849

Kyrkan på kungens mark

Oxie kyrka är det äldsta huset i Oxie. Den stod på kungens mark.

Kyrkan byggdes under andra hälften av 1100-talet, troligen av Mårten Stenmästare, som också arbetade på Lunds domkyrka, eller av någon nära honom. Byggmästaren kallas Oxiemästaren. Två stenkistgravar som hittades under långhusets grund 1950 tyder på att det kan ha stått en träkyrka här innan.

Den första stenkyrkan var romansk, med långhus, ett smalare kor och en halvrund absid. Männen gick in genom den södra dörren och kvinnorna genom den norra. Den södra portalen finns kvar.

På 1300-talet fick kyrkan valv, en sakristia och ett vapenhus. Senare under medeltiden byggdes tornet ovanpå vapenhuset, och därför står det på sydsidan. 1848–49 byggde C G Brunius om kyrkan i korsform för en växande församling. Det är i stort hans kyrka vi ser i dag. Dopfunten i sandsten, med lejon och vindruvor, är från 1100-talet.

KällaSvenska kyrkan: Oxie kyrkas historia

1100-tal N KORSARM KORSARM SAKRISTIA VAPENHUS OCH TORN Långhus KOR ABSID SÖDRA DÖRREN: MÄNNEN NORRA DÖRREN: KVINNORNA
Fig. 4Schematisk planskiss i tre skeden, ritad efter Svenska kyrkans beskrivning. Öster är åt höger. Den gula södra dörren finns kvar i dag.
Medeltiden till 1800-talet

Tinget och galgbacken

Två gånger om året kom häradet till Oxie.

Oxie var centrum i Oxie härad. Här hölls häradstinget, varje vår och varje höst, och här avgjordes bygdens rättstvister. Namnen Tingbacken och Tingdammen visar var.

Tinget kunde också döma till döden. På Galjebacken avrättades människor ända in på 1800-talet, och Galgebacksvägen påminner om platsen.

Häradet bar byns namn, och sigillet bar oxen.

KällorWikipedia: Oxie · Hammarbacken: Om Oxie

SPÅR I ORTNAMNEN Tingbacken Tingdammen Galjebacken i dag Galgebacksvägen
Fig. 5Tinget hölls vår och höst. Källorna anger inga månader, så bågarna visar bara årstiderna.
Början av 1800-talet

När byn flyttade ut

Enskiftet sprängde byarna och spred gårdarna över slätten.

I den gamla byn låg gårdarna tätt, och åkern var delad i smala tegar som byborna brukade tillsammans. Vid enskiftet i början av 1800-talet samlades varje gårds mark i ett stycke, och gårdarna kunde flytta ut till sina nya ägor.

Oxies enskifteskarta visar kyrkogården som en liten fyrkant kring kyrkan. På 1820-talet lades en större kyrkogård an, med gångar och träd. I grannbyn Käglinge flyttades gårdar ut från bykärnan, och mönstret från skiftet går fortfarande att följa i landskapet.

Ett spår av en enskild gård finns kvar: en flat sten med inskriften N. H. OXIE 1917, troligen efter Nils Hansson som ägde Oxie nr 16.

KällorSvenska kyrkan: Oxie kyrkogård · Käglinge Egnahemsförening: Käglinge · Riksantikvarieämbetet: Oxie 59:2

Före skiftet: byn och tegarna
Fig. 6Schematiskt. Varje fyrkant med gård i mitten är en skånsk fyrlängad gård. Korset är kyrkan.
1874

Tåget, gruset och leran

Järnvägen gjorde bondbyn till ett stationssamhälle.

1874 öppnade Malmö–Ystads järnväg sin station i Oxie. Med tåget blev det lätt att få ut varor till Malmö, och kring sekelskiftet 1900 kom flera tegelbruk och grustag till trakten. Kring Oxie bildar sorterat grus och sand kullar i landskapet, och spåren efter brytningen syns fortfarande i terrängen.

Grusbackarna i Käglinge är i dag ett naturområde med kullar, dammar och ängar. Gatunamnet Tegelbruksvägen påminner om leran.

Banan gick över till SJ 1941. Stationen blev obemannad 1979, och 1996 elektrifierades banan.

KällorJärnvägsmuseet: Oxie station 1971 · Wikipedia: Oxie · Wikipedia: Malmö Municipality · Käglinge Egnahemsförening

1874
Fig. 7Årtalen står i skala längs spåret, från 1870 till 2030.
1957 till 2013

Från by till Malmö

Inom en mansålder gick Oxie från bondby till förort.

1957 bodde 1 608 människor i Oxie. Sedan kom villorna. På 1960-talet växte de första villaområdena fram i Käglinge, och 1963 bildade de nya husägarna en egnahemsförening.

1967 gick Oxie upp i Malmö, både som kommun och som församling. På 1970- och 80-talen byggdes Oxievång, och invånarna blev fler än 10 000. 2012 bodde 12 453 personer i stadsdelen, på 2 306 hektar. Året efter slogs Oxie och Fosie ihop till stadsområdet Söder.

Byarna Käglinge, Toarp och Kristineberg ligger nu i samma stadsdel, men deras namn finns kvar på kartan.

KällorWikipedia: Oxie · Svenska kyrkan: Oxie kyrkogård · Käglinge Egnahemsförening: Historia

0 0 1967 OXIE BLIR MALMÖ
Fig. 8Invånare i Oxie 1957 och 2012, enligt Wikipedia. Årtalen står i skala på den vågräta axeln. Avgränsningen av Oxie kan skilja mellan åren.
Hela vägen

Samma kulle, tillbaka till i dag

Från bronsåldern till i dag, på en och samma kulle.

Sett från söder · höjden är överdriven
Bronsåldern

Två högar på kullen.

På den högsta punkten, 60 meter över havet, reser någon två gravhögar. Nedanför ligger boplatser, och en väg går kanske redan då över bäcken vid ett vadställe.

1100-talet

Byn kring kyrkan.

En stenkyrka byggs på kungens mark. Byns gårdar ligger tätt runt den, och strax öster om kyrkan finns en offerkälla från hednisk tid.

Början av 1800-talet

Gårdarna flyttar ut.

Vid enskiftet får varje gård sin mark samlad i ett stycke, och gårdarna flyttar ut från bykärnan. Kyrkan blir kvar där den alltid har stått.

1874

Tåget kommer.

Malmö–Ystads järnväg får en station i Oxie, nedanför kullen. Snart gräver man efter grus och lera.

I dag

Tillbaka i dag.

Villagator har fyllt åkrarna och E65 går längs kullens norra sida. Gravhögarna ligger kvar på toppen, där de har legat sedan bronsåldern.

I dag

Spår att leta efter

Det mesta av det gamla Oxie är borta. Det här går att se än.

1100-talet

Dopfunten

Sandsten, troligen huggen av Oxiemästaren, med lejon, vindruvor och vädurshuvuden. I Oxie kyrka.

1100-talet

Södra portalen

Männens dörr in i den första stenkyrkan. Den finns kvar i långhusets sydvägg.

Bronsåldern

Kungshögarna

Två gravhögar på Malmös högsta naturliga punkt, 60 meter över havet, intill E65.

Ortnamn

Oshögavägen

Gatan bär namnets äldsta form: högen vid källan.

Ortnamn

Tingbacken och Tingdammen

Namnen visar var häradstinget hölls, vår och höst.

Ortnamn

Galgebacksvägen

Minnet av Galjebacken, där tinget lät avrätta människor in på 1800-talet.

1874

Oxie station

Stationen på linjen Malmö–Ystad. Obemannad sedan 1979, men tågen stannar fortfarande.

Sekelskiftet 1900

Grusbackarna i Käglinge

Det gamla grustaget är i dag ett naturområde med kullar, dammar och ängar.

Fler platser

Samma kommun, en helt annan historia.

Gamla staden

Fästningen vid sundet, där Malmö började.

gamlastan.se →